Tillhör du de 80 procent som har runt 10 abonnemang och prenumerationer – men inte vet hur mycket de kostar varje månad? Då är du uppenbarligen i gott sällskap. Men det finns en förklaring till att så många går runt och betalar för saker de kanske inte ens använder.

Enligt en undersökning Sifo gjorde på vårt uppdrag tycker nästan 4 av 10 svenskar att det är krångligt, stressande eller svårt att hålla koll på sina abonnemang och prenumerationer. Det innebär förstås att det finns stor risk att man varje månad betalar för sådant man kanske inte ens tänker på att de har – eller är onödigt dyrt. Det kan till exempel vara el, bredband, telefoni, tv, försäkringar och larm men även matleveranser, träning, välgörenhet, tidningar och olika streamingtjänster för musik, film och ljudböcker.

Här är det verkligen många-bäckar-små-principen som gäller. Eva Trouin är privatmarknadschef på Swedbank och reagerar på att knappt hälften av de tillfrågade bara på ett ungefär vet hur mycket pengar de lägger på sina abonnemang – och att nästan 10 procent inte har en aning om hur mycket de betalar för sina abonnemang.

– För att ha en sund privatekonomi behöver man ha koll på sina löpande utgifter. Men vår undersökning visar tvärtom, att många har dålig koll. Därmed riskerar de att betala för tjänster de inte behöver och att betala onödigt mycket för sina abonnemang, säger hon.

Hon tipsar om att regelbundet se över sina tjänster och prenumerationer och även att se om det går att teckna familjeprenumerationer på några av tjänsterna. Då behöver man inte ha individuella prenumerationer för var och en i hushållet och kan på så vis spara pengar

– Jämför priser hos olika leverantörer och gå regelbundet igenom vilka abonnemang du har så minskar risken att du betalar onödigt mycket, säger Eva.

Håll koll på dina abonnemang med Abonnemangshjälpen

Ett annat sätt att skära ner på onödiga utgifter är att köpa mindre mat och låta matrester bli nya rätter, eller matlådor. Vi kastar nästan 100 kilo mat per person om året i Sverige som istället skulle kunna bli en vinst både för plånboken och miljön med ganska enkla medel. Orkar du inte ta tag i lagandet direkt kan du alltid frysa in till en annan dag.

Småköp vi gör på slentrian är en annan bov. Det kan till exempel handla om tidningar vi köper och aldrig läser, vatten på flaska istället för att ha vanan att fylla på hemma och så vidare. Det här är kanske köp vi gillar att göra och funkar vardagen finns ingen anledning att sluta med dem, men en hållbar ekonomi handlar mer om att bli medveten om var pengarna tar vägen och att de utgifter vi har känns vettiga, snarare än att sluta spendera helt.

Ett spartips som faktiskt innebär att lägga undan är att testspara lite. För över en mindre peng då och då när du känner att du har och se om det går att klara månaden utan. Går det så har du fått lite extra buffert – och går det inte är det inte värre än att de får åka tillbaka igen. Pengar som ligger på ”spenderarkontot” går nämligen ofta åt medan vi kanske drar oss mer för att ta från sparpengarna. Ibland får man helt enkelt överlista sig själv.