Höjd pensionsålder

Det hela handlar egentligen om enkel matematik. Vi lever längre nu än vi någonsin har gjort tidigare, vilket förstås är en god nyhet. Men det innebär också att det pensionskapital vi har ska betalas ut under fler år. Vi behöver alltså leva på samma pensionspengar, men under längre tid. Det här innebär att de framtida pensionsnivåerna blir betydligt lägre än dagens – om inget görs. För att motverka att pensionerna blir lägre i takt med den ökande livslängden har riksdagen beslutat att höja pensionsåldern.

Dagens 30-åringar kan gå i pension när de är omkring 69 år

Höjningen av pensionsåldern sker genom införande av så kallade riktåldrar för pension. När systemet med riktålder införs 2026 kommer pensionsålder troligen vara 67 år. Varje årskull förväntas leva längre än den före, därför kommer pensionsåldern följa förväntad medellivslängd per årskull. De som är 30 år idag kommer till exempel att gå i pension när de är omkring 69 år – och kan på så sätt räkna med att få en pension på omkring 70 procent av sin slutlön i pension.

Allmän pension tidigast när du är 63 år

Första steget mot införandet av riktålder i pensionssystemet, det vill säga en lägsta ålder för uttag av allmän pension som beror på vilket år du är född, tas 2023. Från 2023 får man som tidigast börja ta ut allmän pension samt få eventuell garantipension och bostadstillägg från 63 års ålder.

I takt med att pensionsåldern höjs kommer även åldern för hur länge man har laglig rätt att arbeta kvar på sin arbetsplats att höjas. Och jobbar man vidare ytterligare något eller några år så kan man höja sin pension ytterligare. För vanligt förekommande yrken ökar pensionen med över 1 500 kronor per månad om man jobbar ett år efter sin ordinarie pensionsålder.

När systemet med riktålder införs 2026 kommer pensionsålder troligen vara 67 år. Pensionsåldern kommer sedan höjas allteftersom. I vilken takt är ännu inte beslutat av riksdagen, men enligt tidigare förslag från Pensionsmyndigheten blir den prognostiserade riktåldern så här: